Kan ingen se hur jävla trasig jag är?

Nu kommer det igen.
Det äter upp mig, det tar bort livet från mig.
Snart måste jag gå in i duschen och skrika.
Sätta på högsta musiken jag bara kan.
Försöka få bort ångesten. Hålet det måste fyllas upp.
Jag är ensam igen, helt ensam.
Min kompis jag bor hos åkte i morse, jag visste inte om han ville ha med mig.
Varför inte bara säga om man vill det eller inte? HUR svårt är det?
Jag vet verkligen inte vad jag skall göra, hur skall jag göra mot denna känslan?
Den får mig att vilja dö hela tiden, och jag tappar all ork.
Orkar inte träna, inte äta (jo små äta), inte gå ut och gå.
Jag skadar mig bara hela tiden, men allt, vassa föremål, shopping, mat, sex ja listan kan fortsätta i all evighet.
Allt jag gör, försöker jag skada mig med på något sätt.
Jag känner att jag knappt kan skriva, ring mig! Kan ingen se hur jävla trasig jag är?
Hur skall jag få någon att förstå?